Utbyten.se - UHR:s webbplats om möjligheter till internationellt samarbete och utbyte

Frågor och svar

Varför finns programmet?

Erasmus+ är ett av flera europeiska verktyg för att nå de övergripande europeiska målen inom strategin Europa 2020 (EU 2020). De europeiska målen handlar om arbetsmarknad, innovation, social integration, klimat/energi och utbildning. Målen har växt fram ur den tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EU-kommissionen 2010. Strategin kom till för att hantera de utmaningar som EU står inför: den ekonomiska krisen, globaliseringsfrågan, klimatfrågan och frågan om den allt äldre befolkningen.

Vilka är de övergripande målen för europeisk, och svensk, utbildning?

Målen anges i den europeiska strategin för utbildning, Utbildning 2020:

  • realisera målen om livslångt lärande och mobilitet
  • förbättra kvalitet och resultat i utbildningen
  • arbeta för jämlikhet, social integration och aktivt medborgarskap
  • öka kreativitet och innovation (entreprenörskap) inom all form av utbildning.

De aktiviteter och projekt som är möjliga att genomföra inom Erasmus+ är tänkta att bidra till att vi når målen. Och de olika utbildningspolitiska målen kan vi se på flera olika nivåer, till exempel för skolan: Europeiska mål - Sveriges mål - kommunernas mål - skolans mål - individens mål.

Hur kan man använda programmet?

Tanken är att man ska använda programmet för att ge extra skjuts åt kvalitetsutvecklingen i sin organisation genom europeiskt samarbete. Syftet är att de aktiviteter som är möjliga att genomföra ska bidra till att höja kompetens och kvalitet i utbildningen. 

Kan enskilda individer söka medel för exempelvis fortbildning och kompetensutveckling?

Nej, programförslaget går från individuella ansökningar till förmån för större gruppansökningar.

Det innebär till exempel att en behörig organisation skickar in en ansökan om 20 fortbildningsaktiviteter, till skillnad mot möjligheten inom Programmet för livslångt lärande, då varje lärare skickade in sin egen ansökan om fortbildning. 

Vad innebär större gruppansökningar och mer omfattande projekt?

Projektansökan ska omfatta större områden, fler individer och fler aktiviteter. Den nya strukturen ger ansökaren möjlighet att styra och anpassa projektmedel utifrån sina identifierade behov.

Vem kan söka?

Behöriga organisationer, som skolor, utbildningsorganisationer, lärosäten med flera, är den sökande parten. 

Sökande part inom utbildningsområdet är

  • offentliga myndigheter och organisationer som arbetar med utbildningsfrågor
  • förskolor, grundskolor och gymnasieskolor inklusive särskolor, specialskolor och yrkesgymnasium
  • organisationer inom vuxenutbildning
  • universitet, högskolor och yrkeshögskolor
  • yrkesutbildningar
  • företag och branschorganisationer.

Enskilda individer kan inte skicka in en enskild ansökan, om till exempel kompetensutveckling.

Hur ser ansökningsförfarandet ut?

Själva ansökan består av ett så kallat e-formulär, en digitaliserad PDF-ansökan, som är gemensam för alla länder. Ansökan tilhandahålls av EU-kommissionen.

För mobilitetsprojekt (kompetensutveckling, fortbildning, kurser, konferenser, erfarenhetsutbyten med mera) ansöker den sändande organisationen till sitt nationella programkontor.

För samarbetsprojekt (strategiska partnerskap, kunskapsallianser, allianser för sektorsspecifik kompetens) ställer minst tre organisationer från tre olika länder samman ansökan. Ett undantag är skolor, där två organisationer kan samverka. En av organisationerna koordinerar projektet och lämnar in ansökan till sitt nationella programkontor.

Stöd för policyförändring (verktyg, metoder och arbetssätt för strategisk utveckling på europeisk policynivå) administreras centralt av EU:s generaldirektorat för utbildning och kultur i Bryssel (EAC). Det innebär att organisationer vänder sig till EAC istället för till sitt nationella kontor.

Den behöriga organisationen ansöker om projektbidrag utifrån det identifierade behov organisationen ser sig vilja och kunna tillgodose genom internationellt samarbete. I ansökan ska organisationen visa projektets förankring i dess existerande verksamhet, för skola och vuxenutbildning i till exempel en europeisk/internationell utvecklingsplan.

När är det möjligt att söka?

Det är möjligt att söka en gång per år under våren. 

Hur är det tänkt att man ska använda programmet i skolans internationella arbete?

Tanken är att skolan ska ha en plan och en övergripande strategi för skolans internationella arbete och koppla projekten till den och identifierade behov. Projekten kan därmed sättas i ett större sammanhang, arbetet leder till något mer och det ligger i skolans ordinarie utvecklingsarbete.

Vad innebär större strategiska projekt på organisations- och policynivå?

Projekten ska kopplas mer till EU:s utbildningspolitik och policyarbete och sättas in i ett sammanhang på europeisk nivå. Man måste sätta sig in i vad det innebär och vad det kan leda till.

Medför det en möjlighet att påverka på systemnivå?

Ja, på programnivå, men troligen inte för varje enskilt projekt. Målet är att kunna påverka, men samtidigt kommer det inte krävas att alla ska ha dessa ambitioner och lyckas med det. Till exempel kan det krävas för ett stort strategiskt yrkesutbildningsprojekt, men inte i varje mindre skolpartnerskapsprojekt.

Vilka länder deltar?

I programmet Erasmus+ deltar alla EU:s medlemsländer samt Island, Turkiet, Makedonien, Liechtenstein och Norge (så kallade programländer). Schweiz kan tills vidare endast delta som så kallat partnerland och endast inom vissa delar. Cirka 150 länder i hela världen, definierade som partnerländer, kan delta i vissa programdelar inom högre utbildning.

Vilka är de största förändringarna jämfört med Programmet för livslångt lärande?

  • I det nya programmet kommer det bara vara möjligt för organisationer att söka.
  • Enskilda individer, som till exempel lärare, kommer inte att kunna söka. Däremot deltar de i de aktiviteter som till exempel skolan ansökt om, som jobbskuggning, kurser etcetera.
  • För att kunna söka ska behörig organisation registrera sig i en särskild databas som EU-kommissionen står bakom. När man väl registrerat sin organisation ligger dessa uppgifter som grund för framtida ansökningar och deltagande i programmet. Registreringen behöver bara göras en gång, och gäller för hela programperioden.
  • Kopplingen till EU:s utbildningspolitiska mål är tydligare, vilket innebär att organisationer som söker medel inom programmet kommer att behöva koppla sina projekt till de mål och riktmärken som EU-kommissionen satt upp, samt till utvecklingen inom den svenska utbildningspolitiken.
  • 

Var hittar jag information om Erasmus+ ungdom och idrott?

I Sverige ansvarar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, för ungdomsdelen i Erasmus+. Information finns på deras webbplats:

Mer om Erasmus+ Ung och Aktiv på MUCF:s webbplats (nytt fönster)

För mer informationen kring idrottsdelen, se Riksidrottsförbundets webbplats:

Mer om EU-stöd till idrotten på Riksidrottsförbundets webbplats (nytt fönster)