Digitala lärohjälpmedel frigör arbetstid och skapar nya läromiljöer

Ett Nordplusprojekt om digitala lärohjälpmedel blev plötsligt mycket relevant under pandemin. Initialt var målet att undersöka hur digitala hjälpmedel kunde frigöra tid för lärare och skapa nya och kreativa lösningar. Det målet nåddes snabbt!

Av Joan Rask, journalist

Bilden visar elever som har ett digitalt möte.

Partnermöte online.

Vilka IT-system är säkrast? Är vissa bättre lämpade för vissa situationer än andra? Finns det några uppenbara fallgropar? Och hur kan en lärare få tid att lära sig nya verktyg och system i en redan fullspäckad arbetsdag? Detta är några av frågorna som den internationella koordinatorn på CLIL Education Centre i Riga, Veronica Skripacova, ställde till sig själv och sina kollegor.

- Planen var att förbättra processerna i vårt företag och ge våra lärare mer tid och utrymme att arbeta med studenter på mer kreativa sätt. Jag var väldigt frustrerad över att vi slösade bort lärares tid på rutinuppgifter som att logga närvaro, söka efter effektiva sätt att se en students arbetsdynamik och så vidare. Vi behövde en automatiserad process, säger hon.

2020 ledde detta till Nordplusprojektet ”Digital kreativ utbildning” som en del av Nordplus Junior och samkoordinerad av CLIL Education Centre. Sex vitt skilda typer av utbildningsinstitutioner från fyra länder blev partners. Tillsammans skapade de projektet och ett nätverk som kommer att hjälpa partnerinstitutionerna att förbättra sina egna kompetenser och färdigheter när det gäller digitala läromiljöer, med ett speciellt fokus på digitala lärohjälpmedel, appar etc.

Och när pandemin svepte in över de nordiska och baltiska länderna beslutade nätverket att intensifiera arbetet och komplettera alla delar av projektet. Ett planerat partnermöte som skulle hållits i Klaipeda, Litauen, hölls istället online.

- Vår litauiska partner visade oss videor av vad de gjorde på skolan och vi diskuterade alla frågor online. Partnermötet var väldigt framgångsrikt, med tanke på omständigheterna, eftersom det förde oss samman och fick oss att lära av varandra – även om vi alla stod inför en allvarlig situation, förklarar Veronica Skripacova.

En av deltagarna är Josef Berg, biträdande rektor på Norlights Montessoriskola i Stavanger. Han uppskattade mötet eftersom det fanns ett stort behov av digitala verktyg före pandemin, men plötsligt gick det från att vara ”nice-to-have” till en nödvändighet.

En Montessoriskola bygger på pedagogiska principer utvecklade av den italienska barnläkaren Maria Montessori. Fokuset ligger på att utveckla det individuella barnet och hela individen, och här kom verkligen digitalt lärande till sin rätt i läromiljön. Josef Berg var nyfiken på att se hur skolan kunde säkerställa att barn lär sig vad de behöver digitalt – men det var också väldigt viktigt att titta på hur de lär sig och hur de mår – också känt som “cyber wellbeing” hos barnen.

- Våra studenter behöver tillägna sig många kompetenser och det kräver att både lärare och studenter är involverade i digitaliseringsprocessen … Det finns inget slut på det, säger han.

Läs hela reportaget på nordplusonline.org (på engelska)