Gå till huvudinnehåll

Genom att ”jobbskugga” lärare i europeiska länder har Karlstad kommun fått ökad kompetens i hur man stödjer särskilt begåvade elever. ”Vi ville utveckla nya undervisningsmetoder för att utmana och stimulera matematiskt begåvade elever”, säger Elisabet Mellroth, doktor i pedagogiskt arbete och skolutvecklare i Karlstads kommun.

 Elisabet Mellroth är skolutvecklare i Karlstads kommun.

Vilka är ni?

Vi är Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstad och har ansvar för utbildning inom förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem i kommunen. Uppskattningsvis handlar det om totalt 10 000 barn i åldrarna 1- 16 år.

Vad innebär projektet som ni har genomfört?

Projektet Matematik för särskilt begåvade elever i en inkluderande undervisningsmiljö är ett mobilitetsprojekt och syftar till att lärare ska öka sin kompetens och utveckla nya undervisningsmetoder för att utmana och stimulera matematiskt begåvade elever i inkluderande klassrumssituationer. 17 grundskolelärare behöriga i ämnet matematik deltog i projektet. Genom att jobbskugga lärare i europeiska länder med lång och väl utvecklad tradition kring hur man i praktiken kan stödja särskilt begåvade elever fick de motivation och ökad förståelse kring hur dessa elever kan inkluderas i praktiken både genom formella och informella lärandesituationer.

Tillsammans bildar de ett mycket viktigt nätverk där alla pedagoger i kommunen kan få stöd och hjälp gällande undervisning av särskilt begåvad elever. Lärarna täcker samtliga årskurser i grundskolan och kommer också från olika skolor, vilket ger bredd och djup i deras gemensamma kompetens.

Partners i projektet var skolor kopplade till universitet i Skottland, Irland, Tyskland och deDNRKS i Nederländerna – en grupp med specialister inom särskild begåvning och undervisning av särskilt begåvade barn.

Varför satsade ni på det här projektet?

Vi drev ett skolutvecklingsprojekt i Karlstad mellan 2015 och 2017 gällande matematiskt begåvade elever. Det projektet syftade till att öka den pedagogiska kompetensen bland de deltagande lärarna och till att utveckla och utvärdera nya undervisningsmetoder i syfte att utmana och inkludera alla elever i utbildningen.

Att i detta projekt jobbskugga lärare i europeiska länder med lång och väl utvecklad tradition kring hur man i praktiken kan stödja särskilt begåvade elever gav mervärde och en förståelse för hur man kan inkludera dessa elever i undervisning och lärande miljö som inte var möjligt att uppleva hemma.

Vad ska projektet ge för resultat?

Vi hoppas förbättra kunskapen om matematik för särskilt begåvade elever och deras behov. Målet är att deltagarna ska ha fått nya redskap i form av matematiskt material och pedagogik som de kan testa och vidareutveckla i sina verksamheter. Men också att alla som är nyckelpersoner på sina respektive enheter gällande utvecklingen av inkluderande undervisning för särskilt begåvade elever ska bli inspirerade till att sprida och implementera detta arbete bland sina kollegor.

Vi vill också höja den internationella kompetensen i Karlstad kommuns skolor genom att inspirera och uppmuntra lärare att ta del av verksamheten från andra länder för att utveckla undervisningsmetoder och för att underhålla internationella erfarenhetsutbyten.

Enligt forskning riskerar särskilt begåvade elever att  hoppa av skolan och/eller underpresterar. De blir lätt stigmatiserade och känner sig socialt utanför på grund av att de skiljer sig kognitivt jämfört med klasskamrater i samma ålder. Men med rätt pedagogiskt stöd och stimulans kan deras potential istället utvecklas till en talang.

Vilken är den största nyttan med projektet?

Mina kollegor och jag fick ett kvitto på att vårt första projekt om differentierad undervisning, det högre tänkandet och Blooms taxonomi; minnas, förstå, tillämpa, analysera, utvärdera och skapa var rätt upplagt.

Slutresultatet av projektet kommer att sammanställas i en rapport som ska finnas tillgänglig gratis online.  Vi hoppas att det leder fram till ett fortsatt samarbete mellan skolorna och universitet som ingick i  projektet.

Har ni råd till andra som vill driva liknande projekt?

När lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever. Tack vare UHR:s rådgivning har vi kunnat använda oss av det här upplägget. Tidigare såg jag UHR som en bedömare men numera ser jag en rådgivare.

Snabba fakta


Varifrån fick ni finansiering?

Från Erasmus+ mobilitet skola

Hur stort bidrag fick ni?

25 300 euro.

Vem kan söka finansiering till Erasmus+ mobilitet skola?

Förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola,
gymnasieskola och gymnasiesärskola samt nationella konsortium kan söka.

Personal får internationell arbetslivserfarenhet och kompetensutveckling vilket stärker deras yrkesfärdigheter och kvalifikationer genom att till exempel delta på fortbildningskurser, konferenser, jobbskugga eller undervisa på en skola eller utbildningsorganisation i ett annat europeiskt land som deltar i programmet.

Finns det fler program för vuxenutbildning?

Jadå. UHR har olika program för olika behov och beroende på inom vilket område du verkar: