"Via musiken vill vi stärka barnens sociala utveckling"

Normkritik, inkludering och interkulturalitet stod i fokus när Lillstjärnans förskola deltog i ett musikprojekt tillsammans med kollegor från Bulgarien och Grekland.

Gunilla Aronzon, förste förskollärare och förskollärare och ansvarig för projektet, Jenny Liwgren, förskollärare, Jenny Ziegenfeldt Hansson, förskollärare, och Anders Johansson, internationell koordinator, och utvecklingssekreterare i Malmö Stad.

Gunilla Aronzon, förste förskollärare och ansvarig för projektet, Jenny Liwgren, förskollärare, Jenny Ziegenfeldt Hansson, förskollärare, och Anders Johansson, internationell koordinator och utvecklingssekreterare i Malmö Stad.

Vilka är ni?

Vi är Lillstjärnans förskola i Malmö med barn från ett till fem år. Vi arbetar i projekt där barn tillsammans med vuxna skapar meningsfulla sammanhang och ett lustfyllt lärande. Barnen är delaktiga i projektens utformande och det är deras intressen som är vägledande.

Berätta om ert projekt

Tillsammans med förskolor från Bulgarien och Grekland ville vi öppna upp för ett öppet och reflekterande klimat kring musik med normkritik, inkludering och interkulturalitet som fokusområden. Syftet var att stärka barnens identitet, språk, motorik och den emotionella och sociala utvecklingen. Vi gav projektet namnet Vibrations of music.

Varför satsade ni på det här projektet?

Vi deltog redan i ett stadsövergripande musikprojekt, Musiken stärker, och för att fördjupa oss ytterligare ville vi utvecklas genom ett EU-projekt. Projektet startade i det normkritiska perspektivet eftersom det gick som en röd tråd genom alla de andra fokusområdena.

Föreställningen om musik är att den oftast är glädjefylld och inkluderande för barnen. Men den kan även verka normerande och exkluderande. Vad innebär det egentligen att arbeta inkluderande, normkritiskt och interkulturellt i förhållande till musik? De frågorna ställde vi oss själva.

Vad gav projektet för resultat?

Vi upptäckte att normkritiken skilde sig åt mellan våra länder. I några fall bidrog den till att förstärka och befästa könsroller och vissa stereotyper hos barnen. Vi såg att barns spontana rörelselek också var olika och starkt kopplat till rådande könsnormer och kulturer i de olika länderna.

Vilken är den största nyttan med projektet?

Genom djupgående diskussioner och reflektioner har vi fått kännedom och en större förståelse för varandras utbildningssystem, didaktik och pedagogik. Vid varje träff med våra kollegor har det varit fokus på didaktiska frågor, hur barnen kan bli delaktiga och hur viktiga deras reflektioner är för undervisningens utformning. Det resulterade i att vi alla har utarbetat reflektionsfrågor som nu används efter avslutade aktiviteter.

Att få möjlighet att träffas fysiskt i varje land har varit värdefullt för att få en större och djupare förståelse, se andra förhållanden och sätt att leda och organisera. Det gav oss nya perspektiv. Vi har också utvecklats inom teknik och digitalisering tack vare våra samarbetspartners som var vassa inom det området.

Vad var en stor utmaning i projektet?

Språket kunde vara svårt ibland när engelskan inte räckte till och tekniken krånglade också då och då. Även dokumentationen av barnen blev svårhanterat, vi i Sverige är striktare vad gäller regler kring GDPR.

Hur sprider ni er erfarenhet vidare?

Skolan i Bulgarien sprider projektet, dess medel, metoder och mål till andra förskolor i Bulgarien och i Turkiet. Förskolan i Grekland sprider artiklar, presentationer, håller konferenser och deltar i TV-program. Vi sprider det vidare i våra webbkanaler och sociala medier genom möten och presentationer.

Har ni råd till andra som vill driva liknande projekt?

Vi bestämde från början vad vi ville genomföra i vårt projekt och presenterade det tydligt innan vi bjöd in projektpartners. Av 20 länder som visade intresse så valde vi ut två som vi tyckte skulle fungera bra ihop med oss. De hade liknande fokus som vi. Detta gjorde att det blev en mycket bra och stark start i projektet.

Det är också bra att börja sitt samarbete med att göra någonting tillsammans. Lär känna varandra innan ni sätter struktur, uppdelning av ansvarsområden, förväntningar och arbetsordning.

Snabba fakta

Varifrån fick ni finansiering?

Från programmet Erasmus+ strategiska partnerskap skola mellan skolor

Hur stort bidrag fick ni?

45 250 euro

Vem kan söka finansiering till Erasmus+ strategiska partnerskap skola mellan skolor?

Enbart skolor (förskolor, skolor och gymnasieskolor inklusive särskolan och specialskolan) kan söka.

Finns det fler program för vuxenutbildning?

Jadå. UHR har olika program för olika behov och beroende på inom vilket område du verkar:

Skola

Högre utbildning

Yrkesutbildning

Vuxenutbildning