Gå till huvudinnehåll

Ett Erasmus+projekt gav lärare från sex europeiska länder nya alternativa undervisningsmetoder och höjde elevernas digitala och sociala kompetens. ”Vi har redan nya verktyg och metoder för undervisning och vi har lagt med dem i vår verksamhetsplan”, säger Katrin Jahrehorn, lärare på Vasaskolan i Kalmar.

 Katrin Jahrehorn tycker att hennes elever har fått nya verktyg till att studera och kommunicera tack vare ett samarbete med skolor i Polen, Rumänien, England, Spanien och Turkiet.

 

Vilka är ni?

Vasaskolan i Kalmar är en skola med förskoleklasser, år 1-9 och fritidshem. Verksamheten omfattar cirka 670 elever. Skolan firade 100 år år 2017.

Vi som genomförde projektet "Developing abilities to socialize. Teaching and learning new perspectives by sharing" var Lena Palmgren, bildlärare och samordnare, Bitte Gudmundsson, SO-lärare, Francine Wallster, lärare i franska och spanska och Katrin Jahrehorn, lärare i franska, engelska och utvecklingslärare i Kalmar kommun.

Vad innebar projektet som ni genomförde?

Projektet som pågick mellan 2014 - 2017 innebar att vi gjorde en nio-stegsmodell som skulle utveckla våra elever socialt och kunskapsmässigt. Eleverna som deltog i aktiviteterna var mellan 12-18 år. Sex länder i Europa deltog, förutom Sverige var Polen, Rumänien, England, Spanien och Turkiet med i projektet.

Vi ville också inspirera lärare till nya sätt att se på undervisning och att tänka i nya banor när det gäller digitala verktyg i undervisningen.

Nio-stegsmodellen byggdes på aktiviteter i enlighet med respektive lands kursplaneroch  med utgångspunkt i CEFR (The Common European Framework of Reference). Modellen innehöll bland annat en skattjakt där det digitala verktyget Geocaching användes för att bygga gruppkänsla och tillhörighet. Andra steg var "Let´s solve Math together” - en utmaning där eleverna jobbade med EPA- metoden när de löste matteproblem i varierande svårighetsgrad. Eleverna dokumenterade sin hemstad genom att fotografera busshållplatser, vilket resulterade i en utställning och gruppdiskussioner. Vi övade argumentation för att tränas i att ta ställning för och emot i debatter om värderingar och vi genomförde rollspel för att sätta oss in andras känslor.

Uppgifterna presenterades på plats vid besök i respektive land samt över Skype. Att ha en autentisk publik visade sig vara en motivationshöjande faktor.

I det kollegiala lärandet för lärare ingick kurser i till exempel geocaching, animation, green screen, eTwinning samt alternativa kollaborativa matematiklektioner. Lärarna har i projektet övat i att dela som en metod som de kan utveckla i sin undervisning. Ökningen av digitala program ökar och det förbättrar undervisning och inlärningsalternativen.

Inom vårt utbytesprogram ingick två lärarmöten, Transnational meetings i Sverige för att dra upp riktlinjerna för projektarbetet och avslut samt sex elevresor. Vi gjorde en resa per termin till respektive land som deltog i projektet. Våra elever fick under en veckas tid bo i värdfamilj, gå i skola och delta i aktiviteter för att utveckla våra fokusområden. Under denna vecka ingick även för mottagande land att presentera sitt land, närområde och kultur. Skolorna i de andra länderna låg i byar samt städer som man vanligtvis inte besöker, till exempel Los Hornachos - en bergsby i Spanien, förorter till Birmingham där två skolor besöktes och Deva, en stad i landskapet Transsylvanien i Rumänien. 

När vi fick besök blev våra elever oroliga att vi inte skulle ha intressanta traditioner och sevärdheter att visa men när de fick uppleva de besökandes entusiasm och förundran blev det uppmuntrade och kände stor stolthet. Vid dessa utbytesresor ingick även för oss lärare att förbereda lektioner. Vi undervisade  bland annat franska när vi var i Spanien och alla genomgick utbildningar inom våra fokusområden.

Varför satsade ni på det här projektet?

Vår erfarenhet av tidigare projekt samt resor med elever har visat på ökat engagemang i skolarbete med högre måluppfyllelse och faktiskt livsavgörande erfarenheter för vissa av våra elever. Ytterligare en faktor var att skapa plattformar för eleverna att knyta nya vänskapsband och öka sitt sociala nätverk.

Vi lärare ville utbyta erfarenheter samt underlätta för digitala lärmiljöer med en autentisk mottagare. Fokus låg på lärarprofessionen och projektet gav oss nya infallsvinklar på alternativa undervisningsmetoder.

Vad hoppades ni att projektet skulle ge för resultat?

Det förväntade målet var att våra elever skulle höja sin måluppfyllelse i alla ämnen genom att arbeta med självförtroende, självkänsla och motivation.

Ett exempel kommer från Polen. En av deras elever hade inlärningssvårigheter. Hen vägrade att lära sig det engelska språket men efter ett av våra gemensamma möten förstod hen hur mycket användning hen hade av att lära sig engelska och ändrade sin inställning. Hen började att studera och prata mer under lektionerna. Eleven fick senare ett av de högsta resultaten i skolans nationella prov 2017.

Vilken var den största nyttan med projektet?

Eleverna har fått nya verktyg till att studera och kommunicera. De har förbättrat sina baskunskaper och nyckelkompetenser under projektets gång. De kommer att praktisera sin kunskap och sina sociala kompetenser i skolan, i arbete och i livet.

Vad som betraktas som största nyttan varierar säkert från person till person. Ur ett elevperspektiv tror jag att det är att få uppleva ett europeiskt land och kultur genom att bo i familj, gå i skola, få nya vänner och upplevelser. Efter projektet har många kvar kontakter via sociala nätverk och många har även besökt varandra.

De nya metoderna och samarbetet mellan elever hjälpte dem som hade sämre förutsättningar. Vi visste hur viktigt det var för dem att upptäcka nya miljöer och nya situationer för att förstå att deras förmågor var bra, att dessa dög. De viktiga erfarenheterna att representera någonting än dem själva, skolan , kommun och landet var värdefullt i skapandet av sina identiteter och förståelse för andra.

I ett lärarperspektiv drivs man av att se elever växa och utvecklas. Att kunna utveckla undervisningsmetoder med europeiska kollegor i nya sammanhang för att så många elever som möjligt ska nå varandra är en fin bonus.

Vi har inspirerat inte bara lärare och elever på de deltagande skolorna utan även myndigheter, organisationer och andra aktörer i våra samhällen lokalt, nationellt samt internationellt. Exempel på detta livslånga lärande samt spridning är t ex IKT- utbildningen inom digitala språkverktyg (KAHOOT; Quizlet) samt OER (open educational resources t ex Skype, geocaching) som inte var kända hos våra europeiska kollegor innan våra workshoppar i Sverige samt utbildning i pedagogiska metoder såsom RT, reciprocal teaching för att använda lässtrategier när man arbetar med film samt EPA-modellen för att stärka elevers lärande av varandra och ytterligare användandet av technologi när vi gjorde, film, musikfilmer samt leranimationer.

Hur sprider ni er erfarenhet vidare?

Genom muntliga presentationer, utställningar och föreställningar för föräldrar, kollegor och skolledningar. Vi har övat oss i digital kunskap och dokumenterat i text, bild och film och delat material på FB och genom mejl, Skype och annan social media.

Vi lärare kommer att föra nyfunna kunskaper vidare till kollegorna och hänvisa till Twin Spaces plattform som innehåller dokumentation och all nödvändig instruktion till de aktiviteter som gjordes.  Medialt har projektet fått stor genomslagskraft, vi har figurerat i TV och tidningar i respektive land.

Har ni råd till andra som vill driva liknande projekt?

Vi vill verkligen uppmana fler till att driva projekt. Det är viktigt att försöka få tid till sina projekt, för det tar mycket tid i anspråk både i organisation, genomförande och dokumentation. Men det ger fantastiska erfarenheter och möjligheter och öppnar dörrar till ökat lärande och en stor europeisk familj.

 

Snabba fakta

Varifrån fick Vasaskolan finansiering?

Från programmet Erasmus+ strategiska partnerskap skola mellan skolor.

Hur stort bidrag fick skolan från Erasmus+?

180 000 euro. Denna summa delades upp på respektive deltagarland för att täcka kostnaderna för att genomföra projektet.

 

Finns det fler program för skola och förskola?

- Jadå. UHR har olika program för olika behov och beroende på inom vilket område du verkar:

Skola
Högre utbildning
Vuxenutbildning
Yrkesutbildning