Gå till huvudinnehåll

Hur kan man vidareutveckla en metod för läsinlärning genom inspiration från skolor i Europa? Det ville Dialogskolan i Spånga utforska och startade ett samarbete med skolor i Rumänien, Polen och Turkiet kring metoden Reading2Learn.

 ”Vi har både utvecklat undervisningen och vårt demokratiuppdrag”, säger Leena Vuorenmaa, biträdande rektor och projektkoordinator på Dialogskolan i Spånga.

Vilka är ni?

- Dialogskolan i Spånga utanför Stockholm är en friskola F-9 med cirka 100 elever, varv cirka 30 procent är nyanlända och många har inte svenska som modersmål.

Vad innebär projektet?

- Projektet är ett samarbete om läsinlärning mellan lärare på Dialogskolan och skolor i Rumänien, Polen och Turkiet. Vi besöker varandras skolor under en vecka och tar del av hur man undervisar i metoden Readning2Learn för att sedan utveckla undervisningen hemma. I samarbetet ingår också ett utbyte mellan elever. Projektet löper under 2016 – 2019 och är delfinansierat via Erasmus+ med 105 140 Euro.

Varför satsar ni på just det här projektet?

- På vår skola kommer de flesta elevernas föräldrar från länder som Somalia, Syrien och Turkiet. Många av eleverna har inte svenska som modersmål, vilket gör att lärarna behöver finna metoder som stimulerar flerspråkiga elever. Eftersom läsförmågan är grunden till ett högre resultat i de flesta ämnen bestämde vi oss för att satsa på Reading2Learn.

- Metoden bygger på en helhetssyn på läsning och att alla elever ska kunna följa med i undervisningen oavsett läsförmåga och förmåga att ta för sig i klassrummet. I projektet ville vi se hur skolor i andra länder har vidareutvecklat Reading2Learn-metoden och samtidigt låta några av våra elever möta elever med liknande utmaningar på andra platser.

Vad ger samarbetet?

- Vi samarbetar med skolor som liksom vi har elevgrupper med olika kulturella och nationella bakgrunder. Genom projektet har vi arbetat med att utvidga läsbegreppet så att alla elever blir mer inkluderade i undervisningen. Med inspiration från den rumänska skolan har vi lagt till dramaövningar så att eleverna ska komma igång med sitt berättande, som är en del av läsningen.

- Vi har till exempel jobbat med knappar, då eleverna väljer varsin knapp och berättar om vem den skulle kunna tillhöra. Sedan binder vi ihop en berättelse och har skrivövningar. Vi jobbar först i grupper så att eleverna kan stötta varandra. I takt med att de utvecklar sin läsning jobbar vi i allt mindre grupper och sedan individuellt.

Vilken är den största nyttan för er på Dialogskolan?

- Även om det övergripande syftet handlar om läskunnighet, har projektet fått betydelsefulla synergieffekter både i klassrummet och på verksamhetsnivå. På varje resa följer fem till tio elever med. De får möta barn från kulturer de annars inte har kontakt med och öva sig på att prata engelska. I vissa fall har de både mött fördomar hos de andra eleverna och fått syn på sina egna fördomar. Vid de tillfällena har vi diskuterat med eleverna vilket lett till ökad förståelse och i många fall vänskap.

- Efter resorna har vi börjat arbeta förebyggande mot fördomar hemma på ett mer medvetet sätt. Skolans demokratiska uppdrag har blivit tydligare för oss. Vi arbetar ännu mer mot grupperingar och segregation.

Har ni några råd till andra som vill driva liknande projekt?

- En fördel är att på förhand synliggöra vilka förväntningar personerna från de olika länderna i projektet har på varandra. Det kan vara olika vilket ansvar till exempel en lärare eller koordinator har i olika länder och det är lätt att ta saker för givna om vem som kan besluta om vad. Då är det bra att vara tydlig i början så att man inte behöver ta de diskussionerna under projektets gång.

Snabba fakta

Program: Strategiskt partnerskap inom Erasmus+, mellan skolor

Vilka kan söka: Skolor som vill bidra till att skolan uppnår nationella och europeiska utbildningsmål kan söka.

Sista ansökningsdag är i regel under mars månad. Ansökningsomgången brukar öppna i november/december.