Efter den första ansökningsomgången för långsiktig ackreditering för Erasmus+ har totalt 138 svenska skolor och utbildningsorganisationer i Sverige blivit godkända för att under sju år arbeta med medel från programmet. Vuxenutbildningen i Karlshamn välkomnar förändringen.

Jim Nilsson, yrkeslärare och Erasmus+ koordinator på Vuxenutbildningen i Karlshamn, vid Azure Window på Malta.

Jim Nilsson, yrkeslärare och Erasmus+ koordinator på Vuxenutbildningen i Karlshamn, vid Azure Window under ett projektutbyte på Malta.

Den nya ackrediteringen på sju år gör det möjligt för Vuxenutbildningen i Karlshamn att kunna ta fram långsiktiga planer och projekt som bygger på varandra. Effekten blir att det blir mer tid över till det faktiska arbetet med att få till bra utbyten.

– Ett långvarigt projekt gör att det blir lättare att "skifta runt" delprojekt inom ramen för ackrediteringen istället för att ha kortsiktiga projekt som kanske inte längre är aktuella att genomföra på grund av nya riktlinjer från huvudmannen, berättar Jim Nilsson, yrkeslärare och Erasmus+-koordinator på skolan.

Han och hans kollegor försöker anpassa sitt internationaliseringsarbete efter mål och riktlinjer som kommunen har med utvecklingsbehov som deras egen enhet har. Förändringen gör det också enklare för enskilda medarbetare att ha önskemål om kompetensutveckling inom ramen för Erasmus+ eftersom de lättare kan ha en röd tråd i sitt arbete när de planerar in olika aktiviteter.

Projekten blir starkare

De projekt som var tänkta att genomföras i år måste Jim och hans kollegor tyvärr skjuta på framtiden. Men det kommer inte påverka dem som helhet. Trots pandemin kan de tack vare den nya ackrediteringen fortsätta sina planer istället för att behöva ställa in aktiviteter eller byta ut dem mot andra aktiviteter som inte ger samma utbyte.

– Vi har inte hunnit genomföra några aktiviteter inom vårt nuvarande projekt som tar slut i augusti. Nu jobbar vi med kniven på strupen för att hinna med dem. Risken för en liknande situation när man är ackrediterad i sju år bör vara mindre än när man har ett projekt på 1-2 år. Det bör också vara lättare att hitta nya partners runt om i Europa. Om motparten också är ackrediterad så vet vi ju att båda vill arbeta med detta på ett seriöst sätt, säger Jim Nilsson.

Hur fungerade det att söka den långsiktiga ackrediteringen?

– Det var både svårt och lätt. Det var svårt att försöka sia om vad vi vill ha för kompetensutveckling under sju år. Att se vilka behov olika enheter eller verksamheten har i sin helhet var lättare. Det var lätt att följa ansökan, men det kunde vara svårt att knyta vissa av frågorna till de faktiska mål vi vill arbeta med. Det går inte alltid att få plats med allt vi vill ha sagt, vilket gör att det finns en risk att få lägre poäng vid bedömningen av ansökan.

Hur tänker ni arbeta för att utveckla kompetensen hos personal och elever?

– Vi vill skapa långsiktiga partnerskap för utbyten av både personal och elever i den mån det är möjligt. Nu arbetar vi fram nya rutiner för vårt internationaliseringsarbete, bland annat ska det finnas en kvalitetsgrupp i verksamheten som arbetar med internationella frågor. Det har legat på koordinator och rektor tidigare.

Ackreditering för långsiktig planering

Från och med 2020 kan skolor och utbildningsanordnare inom yrkes- och vuxenutbildning ansöka om Erasmus ackreditering. Ackrediteringen bygger på en strategisk plan för långsiktig utveckling genom internationalisering.

Erasmus+ långsiktig ackreditering