För två år sedan gjorde Emelie Fredriksson sin APL på ett litet sjukhus i en indisk by. Nu jobbar hon med covid19-patienter i Nyköping. Att anpassa sig och behålla lugnet är två erfarenheter hon tagit med sig från Indien.

– När det hände oväntade saker på sjukhuset i byn var det inte lika chockartat. I Sverige är vi vana vid att ha kontroll. Det blir lättare panik. Men jag har inte stressat upp mig. Jag tar det för vad det är.

Arbete med covid19-patienter

Direkt efter studenten på vård- och omsorgsprogrammet 2019 började Emelie Fredriksson som undersköterska på en kirurgavdelning på Nyköpings lasarett i Sörmland. Ett år tänkte hon jobba för att skaffa sig lite erfarenhet innan studierna till sjuksköterska tar vid i höst. Och vilket år det skulle bli.

Sörmland är en av de regioner som drabbats hårdast av det nya coronaviruset och när pandemin bröt ut på allvar inrättade sjukhuset tre avdelningar för bara covid19-patienter. Emelie Fredriksson fick flytta över till en av dem.

– Jag anpassade mig snabbt. På ett sätt är det läskigt eftersom vi inte vet så mycket om viruset, men man kommer in i jobbet fort. Jag har lärt mig mycket.

Inte rädd för smitta

Det är ett annorlunda läge, fortsätter Emelie Fredriksson. Tufft och varmt med skyddskläder som måste på bara för att kunna gå in till någon som ringt från en sal. Rädd för att bli smittad har hon inte varit för egen del, däremot rädd för att smitta andra. Den senaste veckan har hon själv varit sjuk i covid19, men nu är hon nästan frisk och väntar på att få gå tillbaka till jobbet.

Stor skillnad mot Indien Emelie Fredriksson i Indien

På sjukhuset i Indien där Emelie Fredriksson gjorde sin APL var infektioner en vanlig orsak till patientbesök, men någon skyddsutrustning fanns inte.

– Det var väldigt låg standard och allra sämst när det gällde hygien. Sjukhuset drevs av nunnor och de hjälptes åt och oftast löste de det som behövde lösas. Vi gjorde allt från grunden. Till exempel satt vi och vek kompresser. De kom inte färdigförpackade som här hemma.

Vad har din tid i Indien gett dig?

– Allt jag lärde mig där har varit viktigt för mig. I yrket har jag till exempel lärt mig att anpassa mig efter situationen. Att snabbt hitta min roll och samarbeta. Men jag har också fått en annan syn på hur livet kan vara och inte ta allt vi har här för givet. Rent vatten är inte en självklarhet. Vi ska vara glada för det vi har.

Atlas praktik

Emelie Fredrikssons APL finansierades genom programmet Atlas praktik. Det är ett program för internationellt samarbete och utbyte inom yrkesutbildning där till exempel gymnasieskolor kan söka bidrag för att deras yrkeselever ska kunna göra sin APL i ett land utanför EU. Ansökan är öppen två gånger per år.