Gå till huvudinnehåll

Folkrättsexperten professor emeritus Ove Bring har medverkat vid ett tjugotal seminarier arrangerade av Universitets- och högskolerådets verksamhet Den Globala Skolan, eller ingått i DGS resande teatersällskap, som han själv säger. Han har just avslutat en timslång föreläsning om de mänskliga rättigheternas historia, från drottning Hapshepsut till Margot Wallström, på Södervärnskolan i Visby inför 150 gotländska lärare och tar nu en kopp kaffe i korridoren

Hur började ditt engagemang för mänskliga rättigheter?

Jag har alltid varit allmänt intresserad av internationella frågor och ville egentligen studera engelska och historia, men hamnade i juridiken och hittade internationell rätt som ett område där jag kunde engagera mig.

På 70-talet kom jag till Utrikesdepartementet för att arbeta med frågor kring humanitär rätt och följa FN:s fredsbevarande operationer. Den humanitära rätten är en del av folkrätten där mänskliga rättigheter utgör en viktig del så man kan säga att jag kom in på mänskliga rättigheter som ett sidospår. Jag fick åka med chefen Hans Blix på konferens i Genève och var med och tog fram två tillägg till Genèvekonventionerna om regler vid väpnade konflikter som bland annat innebar ett förstärkt skydd för civila under krig.

Vad har ditt arbete inneburit?

Jag har fått uppleva konflikter på nära håll och sett hur internationella spelregler fungerar. Under Gulfkriget 1991 reste jag till Saudiarabien med militärflyg för att vara med och etablera ett svenskt fältsjukhus som skulle ta emot sårade från båda sidor. Vi var i Riyadh när Saddam Hussein anföll med scudmissiler. Året efter var jag i Bosnien med en kommission för att undersöka vad som hände med krigsfångarna. Vi var i fångläger som liknade lägren från andra världskriget och bara att vi besökte dem påverkade fångarnas situation till det bättre. En lägerkommendant vi träffade hade uppenbarligen läst Genèvekonventionen innan vi kom. Det har betydelse. Ibland mötte vi avhoppare och människor som ville att vi skulle ta dem med oss. Det kunde vi inte och det var mycket berörande.

I din föreläsning hävdade du att det är realistiskt att vara idealist. Hur hänger det ihop med de mänskliga rättigheterna?

Ibland blir man som folkrättsjurist kallad idealist av andra som ser sig mer som realister, men det behöver inte finnas någon motsättning mellan de två perspektiven. Ett exempel är att när ett ingripande från FN är aktuellt behövs ett mandat från Säkerhetsrådet som kan vara svårt att få eftersom de fem permanenta medlemmarna har svårt att enas. Då kan en insats där man kombinerar ett idealistiskt skydd för människor och mänskliga rättigheter med en militär fredsoperation, vara ett sätt att få stöd för ett ingripande.

I Syrien är försök med fredsförhandlingar och försök med humanitära korridorer det enda Säkerhetsrådet lyckats komma fram till. Det har visserligen inte fungerat tillfredställande, men var ändå värt att pröva.

Ett annat exempel är den FN-legitimerade insatsen i Libyen 2011, som störtade Khadaffi. Där åberopades den idealistiska FN-doktrinen "Responsibility to Protect" och Säkerhetsrådet tog ansvar för att skydda civila bostadsområden i Benghazi som hotades av utbombning. Ryssland, Kina och Sydafrika som inte ville ha ett regimskifte fick vika för det humanitära argumentet. Idag är Libyen splittrat på två regeringar, men vissa tecken tyder på att den lagliga, och av FN erkända, regeringen är på väg att ena landet.

Idag undervisar du juridikstudenter på Stockholms universitet i att argumentera för mänskliga rättigheter i en tävling med fiktiva rättsfall och riktiga domare från Europadomstolen i Strasbourg. Hur ser du på att åka runt och prata på skolor?

Det är stimulerande att få möjlighet att stimulera lärare till att sprida värdefull kunskap till sina elever. Och det är kul att få vara med i det här sällskapet som reser runt tillsammans. Det känns meningsfullt.

 

Fotnot: Ove Bring har också skrivit boken De mänskliga rättigheternas väg – genom historien och litteraturen som kan användas som kunskapskälla i undervisningen om mänskliga rättigheter. Den är utgiven på Atlantis.