Gå till huvudinnehåll

Internationella projekt – ett sätt att utveckla arbetet med nyanlända elever

”Många lärare är våra dagliga hjältar”. Det sa Jens Nymand Christensen, ställföreträdande generaldirektör vid EU-kommissionen, när han inledde UHR:s nordiska skolkonferens om inkludering av nyanlända elever. Drygt 100 lärare och skolledare från hela Norden fanns på plats i Malmö – flertalet med erfarenhet av europeiska projekt på temat.

- Europa befinner sig vid ett vägskäl nu när Storbritannien lämnar EU. Vi måste fundera över vilket Europa vi vill ha och vad EU ska handla om. För mig handlar det om utbildning. Det behöver inte innebära lagstiftning, utan om utbyten och att lära av varandra, sa Christensen och framhöll utbildningens roll i samhällets sociala inkludering och rörlighet.

Det dryga hundratalet deltagare – personal på förskolor och skolor i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige – fick under två dagar den 31 augusti och 1 september ta del av aktuell forskning, goda exempel och utbyta egna erfarenheter kring inkludering och mottagandet av nyanlända elever.

”Försöker lära känna elevernas familjer”

Konferensen anordnades inom EU-programmet Erasmus+, som UHR ansvarar för i Sverige. På programmet stod bland annat föreläsningar och workshops om interkulturellt tänkande och flerspråkighet, liksom panelsamtal mellan forskare och rektorer från de nordiska länderna.

- Jag arbetar på en skola där 70 procent av eleverna har utländsk bakgrund, sa Sigrun Hrund Svavarsdóttir, rektor vid en skola i Reykjavik. Vår metod är att försöka lära känna elevernas bakgrund och familjer. Vi låter de nyanlända eleverna delta i de ordinarie klasserna i så hög grad som möjligt, så att de får umgås med de isländska eleverna och lär sig språket.

Malmö – en ung stad

Henric Kahlmeter, Malmö stadAtt konferensen hölls i Malmö var ingen slump – en tredjedel av stadens invånare är födda utomlands och 45 procent har föräldrar som är det. Det är också en ung stad, där hälften av de boende är under 35 år och 20 procent under arton.

Grundskolornas viktigaste uppgift är ge alla elever möjlighet till hög måluppfyllelse i skolan, underströk Henric Kahlmeter, chef för grundskoleförvaltningen. Samtidigt som han konstaterade att det också är en utmaning i en stad där segregationen är påtaglig.

- Ju närmare vattnet en elev bor i Malmö, desto större är chansen att hen har akademisk bakgrund och svenska föräldrar. Här finns en social demografisk bild som är väldigt tydlig.

Inkludering tema i internationella projekt

Internationella projekt är ett sätt att utveckla arbetet med inkludering och interkulturella frågor, och en stor del av de närvarande hade också erfarenhet av samarbeten med andra länder inom programmen Erasmus+ och Nordplus. Helena Ehrstrand, Viksjöfors skola En av dem är Helena Ehrstrand, lärare på Viksjöfors skola i Hälsingland, med lång erfarenhet av att driva internationella projekt både i skolan och inom den ideella sektorn.

Just nu är hon mitt uppe i arbetet med ett Erasmus+ samarbete med universitet och skolor i Grekland, Storbritannien, Nederländerna och Turkiet, som syftar till att inkludera nyanlända elever genom att lyfta olika minoritetsspråk. I projektet får barnen göra egna digitala sagoböcker, som sedan illustreras av professionella konstnärer och översätts till ländernas språk samt till ett språk som talas av en minoritet i varje land.

- I Sverige har vi valt kurdiska. Barnen hittade på en saga tillsammans med en kurdisk konstnär med examen från universitetet i Damaskus, säger Helena Ehrstrand.

Viksjöfors skola var på gränsen till att stängas för några år sedan, när man fick ta emot väldigt många nyanlända elever från framför allt Syrien och Iran.

- Det innebar att vi måste hitta nya, alternativa sätt att lära ut. En lärare per klass är för lite - eleverna behöver möta och bli sedda av fler vuxna. Det gör de genom att yrkesverksamma konstnärer träffar dem. Föräldrarna blir också väldigt berörda när det kommer en kurdisk konstnär och talar med deras barn.

Från modersmålsundervisning till flerspråkighet

Mahroo Khousravi, pedagog med fokus på flerspråkighet vid Bosgårdens pedagogiska enhet i Mölndal, var en annan av deltagarna. Även hon har arbetat med Erasmus+ projekt och belönades 2016 med den Europeiska språkutmärkelsen för sitt arbete med flerspråkighet.

En tredjedel av förskolebarnen på Bosgården har ett annat modersmål än svenska och totalt talas 30 olika språk. Organisationens pedagogiska metod: att gå från modersmålsundervisning för några barn till flerspråkighet för alla.

Mahroo Khousravi, Bosgårdens pedagogiska enhet- Det har gjort att vi lyckats få in arbetet med flerspråkighet i vardagen och inte behöver tänka på extraresurser. Det har också ändrat statusen bland barnen och fått dem att känna stolthet i att ha ett extra språk, säger Mahroo Khousravi.

Från konferensen tar hon särskilt med sig nya insikter kring att jobba med interkulturalitet och mångkultur.

- Hur man ser och hittar det briljanta som finns hos alla barn. Det tar jag med mig till mina kollegor. Och hur jag som pedagog kan vara avgörande för barnens framtid.


Fotnot: Konferensen anordnades av UHR, som ansvarar för Erasmus+ och andra utbytesprogram i Sverige, tillsammans med Erasmus+ kontoren i Danmark, Finland, Island och Norge.

Bilden höst upp på sidan: Jens Nymand Christensen, ställföreträdande generaldirektör vid EU-kommissionens Generaldirektorat för utbildning och kultur.

Mer om konferensen

Mer information om konferensen, program och presentationer hittar du här

Mer om Erasmus+

Läs mer om möjligheter inom Erasmus+