Kompetensutveckling i Europa utvecklar lärares undervisning

Åtta av tio lärare som deltagit i kompetensutveckling i Europa via Erasmus+ har fått kunskaper som är användbara i deras dagliga arbete. Nio av tio är nöjda med sina erfarenheter och skulle vilja delta igen. Det framgår i en ny rapport från Universitets- och högskolerådet (UHR).

Genom programmet Erasmus+ kan lärare och annan skolpersonal delta i olika former av kompetensutveckling i Europa, till exempel fortbildningskurser, ”jobbskuggning” av europeiska kolleger och undervisningsuppdrag i andra länder. I en ny rapport har UHR följt upp effekterna av skolpersonalens deltagande i Erasmus+.

– Vi ser att en väldigt hög andel av deltagarna – nio av tio – är mycket eller delvis nöjda med sina internationella erfarenheter, säger Frederik Witte, utredare på UHR. Allra mest nöjda är de som har deltagit i jobbskuggning eller undervisningsuppdrag utomlands.

– Både lärare och skolledare upplever att de har utvecklats professionellt och personligt genom kompetensutvecklingen, säger Gunnel Rydholm Olsson, enhetschef på UHR. Att träffa europeiska kollegor ger inspiration och man vässar sig själv genom att referensramarna blir vidare. En stor andel av lärarna – åtta av tio – anser också att de har fått kunskaper om metoder och praxis som de kan använda i undervisningssituationen.

Lärarna menar att insikterna från skolor i andra länder har ökat deras motivation för arbetet. Kompetensutvecklingen har också förbättrat deras sociala och kulturella kompetenser, och stärkt den kollegiala sammanhållningen på hemmaskolan. Vidare har projekten bidragit till att öka personalens intresse för internationalisering.

Skolledningens engagemang viktigt

Alla deltagare anser att de har fått möjlighet att sprida sina internationella erfarenheter, men förutsättningarna har sett olika ut. Arbetslaget spelar en viktig roll för att erfarenheterna ska tas till vara på skolan och i undervisningen. Viktig är också skolledningens inställning och grad av engagemang i det internationella arbetet.

– Att skolledningens visar intresse och aktivt deltar är ofta en förutsättning för att projekt och utbyten ska bli framgångsrika och ge resultat, säger Gunnel Rydholm Olsson. Det handlar inte minst om att ha förväntningar på att erfarenheterna ska tas till vara i skolutvecklingen.

Läs mer och ladda ner rapporten på uhr.se