Gå till huvudinnehåll

”Vi lär oss av vår gemensamma europeiska historia”

Vad händer med vittnesmålen från Förintelsens offer när de som överlevde inte längre finns med oss? För att berättelserna ska nå även nya generationer har Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) tagit fram en interaktiv webbplats där de överlevandes vittnesmål står i centrum. Nu vidareutvecklas materialet tack vare stöd från UHR och Erasmus+.

Den 27 januari 1945 befriades förintelselägret Auschwitz-Birkenau. Idag är detta datum även den internationella minnesdagen för Förintelsens offer. Men antalet som överlevde och kan berätta om vad de var med om under 1900-talet blir allt färre.

— För tio år sedan insåg vi att många av dem som överlevde Förintelsen började bli gamla och inte skulle kunna berätta så länge till, säger Lena Jersenius, kanslichef på SKMA. Samtidigt hörde vi från unga hur viktiga de överlevandes berättelser är för deras förståelse av Förintelsen.

Berättelser från judar i fyra länder

Det blev startskottet för "Vad är en människa?" — ett interaktivt utbildningsmaterial om Förintelsen för lärare, elever och alla andra som vill veta mer att vara jude i Europa före, under och efter andra världskriget.

Lena Jersenius, kanslichef SKMAIdag innehåller webbplatsen vittnesmål från fem judar som överlevde Förintelsen i Polen, Ungern, Danmark och Norra Transsylvanien. Till varje vittnesmål finns även texter som förklarar sammanhanget och övningsmaterial.

— Ett av mina största intryck från arbetet är att det är viktigt att förstå hur olika det kunde se ut. Syftet och målet — att förinta alla judar — var detsamma, men hur det skulle gå till skiljde sig åt beroende på var i Europa man levde, säger Lena Jersenius.

Fler vittnesmål genom Erasmus+

Tack vare projektmedlen från Erasmus+ byggs webbplatsen nu ut med fler vittnesmål från judiska överlevande i Litauen, Polen, Ungern, Rumänien och Österrike — SKMA:s partnerländer i projektet. Materialet ska även kompletteras med vittnesmål från överlevande romer. Det är en stor vinst att de är flera europeiska länder som samarbetar, menar Lena Jersenius. Erfarenheterna ser så olika ut.

— I Sverige, som inte direkt berördes av andra världskriget, har vi inte en lika stark koppling till Förintelsen. Men det ser annorlunda ut i våra samarbetsländer där alla människor drabbades av kriget. Vi lär oss mycket av vår gemensamma europeiska historia.

"De små stegen är väldigt viktiga"

Både lärare och elever har deltagit i arbetet med att utveckla material och fått ge synpunkter under processens gång. Att det är de personliga berättelser som intresserar eleverna mest har blivit än tydligare, tycker Lena Jersenius.

— Varje berättelse är unik och utspelade sig på olika sätt och på olika platser. För att förstå helheten måste man se detaljerna och hur människor påverkades av det som skedde i samhället. De små steg som föregår ett folkmord har stor betydelse.

Som utbildningsansvarig på SKMA har hon vid många tillfällen varit med när unga människor träffat överlevande från Förintelsen.

— En sak vill de unga nästan alltid veta: hur klarade du av att leva vidare efteråt?

 

Fakta: "Vad är en människa?" och Erasmus+

"Vad är en människa?" har tagits fram under tio års tid och inom två tidigare EU-projekt. Det vänder sig i första hand till lärare och elever och är gratis att använda. I samarbete med fem länder i Europa och med stöd från Erasmus+ vidareutvecklar SKMA materialet under 2016-2019.

Till webbplatsen "Vad är en människa?"

Erasmus+ är EU:s program för europeiskt samarbete inom utbildning, ungdom och idrott. SKMA:s projekt genomförs inom programdelen Erasmus+ strategiska partnerskap skola, som ger skolor och andra organisationer möjlighet att i europeiska projekt utveckla material och metoder som är till nytta för skolutbildningen i Europa.

Läs mer om Erasmus+