Gå till huvudinnehåll

Erasmus+ är ett av flera europeiska verktyg för att nå de övergripande europeiska målen inom strategin Europa 2020. Målen handlar om arbetsmarknad, innovation, social integration, klimat/energi och utbildning.

Målen har växt fram ur den tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EU-kommissionen 2010. Strategin kom till för att hantera de utmaningar som EU står inför: den ekonomiska krisen, globaliseringsfrågan, klimatfrågan och frågan om den allt äldre befolkningen.

De övergripande målen för europeisk och svensk utbildning

Målen anges i den europeiska strategin för utbildning, Utbildning 2020:

  • realisera målen om livslångt lärande och mobilitet
  • förbättra kvalitet och resultat i utbildningen
  • arbeta för jämlikhet, social integration och aktivt medborgarskap
  • öka kreativitet och innovation (entreprenörskap) inom all form av utbildning.

De aktiviteter och projekt som är möjliga att genomföra inom Erasmus+ är tänkta att bidra till att nå målen.

Tre aktiviteter i programmet

  • Mobilitet: lärar-, elev- och studentutbyten, kompetensutveckling, fortbildning, erfarenhetsutbyten.
  • Projektsamarbete: strategiska partnerskap och utvecklingsprojekt mellan skolor, lärosäten, utbildningsorganisationer med flera.
  • Stöd för policyförändring: olika verktyg, metoder och arbetssätt för strategisk utveckling på europeisk policynivå.

Strategiskt fokus

I programmet lyfter man fram vikten av större strategiska projekt på organisations- och policynivå. Med det menas att projekten ska kopplas till EU:s utbildningspolitik och policyarbete och sättas in i ett sammanhang på europeisk nivå.

Programmet ger den sökande organisationen möjlighet att styra och anpassa projektmedel utifrån sina identifierade behov, samt möjlighet att sätta projekten i ett större sammanhang och i linje med ordinarie utvecklingsarbete.

Utgångspunkter för Erasmus+

  • Ökad koppling mellan programmet och EU:s utbildningspolitiska mål.
  • Visa på mervärdet med europeiskt samarbete.
  • Större genomslag och effekter på individnivå, organisationsnivå och systemnivå.

EU:s utbildningspolitiska mål till år 2020

  • Andelen lågpresterande 15-åringar i läsning, matematik och naturkunskap är lägre än 15 procent.
  • Minst 90 procent av alla unga avslutar sin gymnasieutbildning.
  • Minst 40 procent av alla 30-34-åringar har genomgått en eftergymnasial utbildning.
  • Minst 95 procent av alla barn från fyra års ålder (och upp till skolålder) går i förskola.

EU:s tillväxtstrategi Europa 2020 på EU-kommissionens webbplats

Europeiskt utbildningssamarbete Utbildning 2020 på EUR-lex

Programmet gäller från och med januari 2014 fram till 2020/2021.

Länder som deltar

Alla EU:s medlemsländer samt Island, Turkiet, Makedonien, Liechtenstein och Norge (så kallade programländer) deltar. Schweiz kan tills vidare endast delta som så kallat partnerland och endast inom vissa delar.

Cirka 150 länder i hela världen, definierade som partnerländer, kan delta i vissa programdelar inom högre utbildning.

Ansvariga för de olika delarna

Universitets- och högskolerådet har hand om utbildningsdelen i programmet och de programdelarna presenteras på Utbyten.se.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, är den myndighet som har hand om ungdomsdelen, Erasmus+ Ung och Aktiv.

Erasmus+ Ung och Aktiv på MUCF:s webbplats

Riksidrottsförbundet informerar om idrottsdelen.

EU-stöd till idrotten på Riksidrottsförbundets webbplats