Erasmus+ är ett av flera europeiska verktyg för att nå de övergripande europeiska målen inom strategin Europa 2020. Målen handlar om arbetsmarknad, innovation, social integration, klimat/energi och utbildning.

Målen har växt fram ur den tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EU-kommissionen 2010. Strategin kom till för att hantera de utmaningar som EU står inför: den ekonomiska krisen, globaliseringsfrågan, klimatfrågan och frågan om den allt äldre befolkningen.

De övergripande målen för europeisk och svensk utbildning

Målen anges i den europeiska strategin för utbildning, Utbildning 2020:

  • realisera målen om livslångt lärande och mobilitet
  • förbättra kvalitet och resultat i utbildningen
  • arbeta för jämlikhet, social integration och aktivt medborgarskap
  • öka kreativitet och innovation (entreprenörskap) inom all form av utbildning.

De aktiviteter och projekt som är möjliga att genomföra inom Erasmus+ är tänkta att bidra till att nå målen.

Tre aktiviteter i programmet

  • Mobilitet: lärar-, elev- och studentutbyten, kompetensutveckling, fortbildning, erfarenhetsutbyten.
  • Projektsamarbete: strategiska partnerskap och utvecklingsprojekt mellan skolor, lärosäten, utbildningsorganisationer med flera.
  • Stöd för policyförändring: olika verktyg, metoder och arbetssätt för strategisk utveckling på europeisk policynivå.

Strategiskt fokus

I programmet lyfter man fram vikten av större strategiska projekt på organisations- och policynivå. Med det menas att projekten ska kopplas till EU:s utbildningspolitik och policyarbete och sättas in i ett sammanhang på europeisk nivå.

Programmet ger den sökande organisationen möjlighet att styra och anpassa projektmedel utifrån sina identifierade behov, samt möjlighet att sätta projekten i ett större sammanhang och i linje med ordinarie utvecklingsarbete.

Utgångspunkter för Erasmus+

  • Ökad koppling mellan programmet och EU:s utbildningspolitiska mål.
  • Visa på mervärdet med europeiskt samarbete.
  • Större genomslag och effekter på individnivå, organisationsnivå och systemnivå.

EU:s utbildningspolitiska mål till år 2020

  • Andelen lågpresterande 15-åringar i läsning, matematik och naturkunskap är lägre än 15 procent.
  • Minst 90 procent av alla unga avslutar sin gymnasieutbildning.
  • Minst 40 procent av alla 30-34-åringar har genomgått en eftergymnasial utbildning.
  • Minst 95 procent av alla barn från fyra års ålder (och upp till skolålder) går i förskola.

EU:s tillväxtstrategi Europa 2020 på EU-kommissionens webbplats

Europeiskt utbildningssamarbete Utbildning 2020 på EUR-lex

Programmet gäller från och med januari 2014 fram till 2020/2021.

Länder som deltar

Alla EU:s medlemsländer samt Storbritannien, Island, Turkiet, Nordmakedonien, Liechtenstein och Norge (så kallade programländer) deltar. Schweiz kan tills vidare endast delta som så kallat partnerland och endast inom vissa delar.

Cirka 150 länder i hela världen, definierade som partnerländer, kan delta i vissa programdelar inom högre utbildning.

Ansvariga för de olika delarna

Universitets- och högskolerådet har hand om utbildningsdelen i programmet och de programdelarna presenteras på Utbyten.se.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, är den myndighet som har hand om ungdomsdelen, Erasmus+ Ung och Aktiv.

Erasmus+ Ung och Aktiv på MUCF:s webbplats

Riksidrottsförbundet informerar om idrottsdelen.

Riksidrottsförbundets webbplats