Gå till huvudinnehåll

Här samlar vi frågor om utbyten, praktik och andra aktiviteter, om programmet och ansökan och rapportering. Om du inte hittar den information du behöver kan du söka på respektive programdel - planering, partnerskap, praktik eller konferens - eller kontakta oss på atlas@uhr.se.

Hur gör vi med försäkringar? 
Ta reda på vad kommunen har upphandlat för försäkring och använd den. Det går även att använda en egen hemförsäkring som har reseförsäkring. Den gäller dock inte vid "skolresor" men det finns ingen tydlig definition om vad det är. I krissituationer kan man ta kontakt med båda försäkringsbolagen och låta dem lösa situationen sinsemellan. Eleven är dubbelt försäkrad och för dig som ledare spelar det ingen roll vilken försäkring som täcker kostnaden. Det viktiga är att före utresa/ besök veta vad som ingår i försäkringen, till exempel vid hemtransport för vård.

Hur kan vi förbereda oss? 
Upprätta en krisplan. Bestäm hur er skolas krisgrupp ska agera om något skulle hända inom ramen för ert projekt. Vem kontaktar vem? Vem ansvarar? Det är också bra att ha en person som det går bra att kontakta, till exempel en person med erfarenhet från området ni befinner er i. Meddela Röda korset att ni är i landet så hjälper de er om något händer. Ni kan även kontakta flygbolag för att få hjälp eller hemkommunen. Skriv ut regionens/kommunens försäkringskort i förväg. Där finns telefonnummer som ni kan ringa om något händer.

Vem tar över om nyckelpersoner blir sjuka?
Här gäller det att ni har bra samarbetspartners på plats som kan hjälpa.

Behöver vi skriftliga överenskommelser? 
Det kan vara bra med ett kontrakt eller en överenskommelse mellan elever och föräldrar respektive skolledare och lärare om vilka förväntningar som finns och vad som gäller i samband med resan och vad som händer om man bryter mot överenskommelsen. Tänk på att ni är ambassadörer för både er skola och ert land. 

Behöver vi några intyg för att resa med minderåriga? 
Det ser olika ut i olika länder så ni måste kontrollera vad som gäller för att resa till ert partnerland. Börja i god tid. Ibland kan det till exempel krävas tillstånd från samtliga föräldrar. Ett exempel på hur det kan fungera kan du läsa om på Sydafrikas ambassads webbplats.

Måste alla som åker med ha svenskt medborgarskap? 
Nej, men det kan finnas speciella regler och medföra extra kostnader om det finns elever utan svenskt medborgarskap i gruppen. Till exempel kan en person med estniskt pass inte få visum vid gränsen till Zimbabwe utan måste söka det i förväg. För en person med pass från Pakistan kostar det mer att åka till Tanzania och för en fransman är det väldigt dyrt att komma in i Rwanda. Kontrollera därför hur det ser ut med medborgarskap inför ansökan om visum. Ett främlingspass ska fungera för resa och visumansökan (förutom till det land personen kommer ifrån).

Tips för den ekonomiska redovisningen? 
Använd kvittoblock. Skriv ut underlag från skolan för till exempel dagsuppehälle per elev.

Hur betalar vi löpande utgifter på plats? 
I många länder är det kontanter som räknas. Kom ihåg att en person inte kan bära alla pengar genom tullen vid inresa i partnerlandet eftersom det finns regler för hur mycket pengar man får föra in. Ni kan också använda kommunens kreditkort. Western Union är ett annat alternativ. Om ni behöver få pengar överförda hemifrån under utbytet brukar det fungera bra med Swish. Det förutsätter att ni har ett kort som det går att ta ut pengar på.

Går det att justera budgeten genom att flytta pengar mellan olika poster? 
Ja. Det ni anger i ansökan är en budget. Vid rapportering specficerar och motiverar ni sedan era omkostnader.

Kan pengarna användas längre fram om det till exempel uppstår oroligheter i partnerlandet? 
Inom den giltiga projekttiden kan ni flytta på utbyten, besök och praktik, men det måste alltid godkännas av en ansvarig handläggare. I undantagsfall kan det gå att få projekttiden förlängd. Då behöver UHR en skriftlig motivering som vi kan diarieföra. Även en förlängd projekttid måste godkännas av ansvarig handläggare.

Hur ska vi tänka kring gåvor? 
Kolla upp vad kommunen har för policy när det gäller resor. Alltför stora gåvor kan uppfattas som mutor. Tänk på att vissa saker kan vara förbjudna att ta in i ett land. Begagnade datorer är förbjudna att importera i till exempel Uganda. Ta reda på vad som gäller för ert partnerland. Om ni vill ge bort kläder, skolmaterial eller liknande kan ni gynna den lokala marknaden istället för att ta med er gåvorna från Sverige.

Hur förbereder vi eleverna på att det kan finnas förväntningar på gåvor? 
Om eleverna blir kompisar kan förväntningar på gåvor från de svenska eleverna uppstå hos partnerskolans elever. Det är bra att förbereda era elever på det och diskutera med dem. De måste själva känna efter hur de vill göra och vad som känns okej för dem. Om de vill ge något kan det passa med något symboliskt och praktiskt som något till köket eller verkstaden eller ett spel.

Hur sprider man projektet på en stor skola? Hur kan projektet utveckla även lärare som inte är inblandade?
Engagemanget för projektet på skolan blir större om ni också bjuder in er partnerskola. Då är det lättare att samarbetet blir hela skolans projekt. Det är viktigt att hålla frågorna vid liv. Skolledningen kan skapa förutsättningar för förankring och integrering på sikt. Ta med skolledare i projektet så skapar ni förståelse för både ert arbete och resultatet.

Hur kan vi sprida vårt projekt externt? 
Sätt ihop ett bildspel som ni kan visa upp i kommunala verksamheter som äldreboenden, håll föredrag på biblioteket eller spela in en film. Engagera eleverna som är kvar hemma under projektet genom att låta dem berätta om projektet på andra skolor.

Svenska elever blir lätt upprörda över brister på jämställdhet i andra kulturer, ibland på ett överdrivet sätt. Hur bemöter man bäst den typen av starka reaktioner? 
Det är viktigt att komma ihåg att det är landets lagar som gäller oavsett vad vi tycker om dem. Hårda lagar om till exempel homosexualitet kan göra det farligt att på plats ens diskutera den typen av frågor.

Hur förbereder vi våra elever på att möta svår fattigdom för första gången? Det är nästan omöjligt att förbereda sig på svår fattigdom, men prata mycket om det innan. Det är också viktigt med samtal på plats och att ni har förtroende för varandra inom gruppen. Men meningen är att det ska kännas att möta fattigdom. Du ska bli berörd.

Vad ska vi tänka på i samarbetet med fattiga skolor? 
Undvik biståndsfällan. Det är viktigt att våga samarbeta med fattiga skolor men samarbetet får inte bygga på bistånd. Ni kommer dit som de rika och det är en ojämlikhet som är svår att hantera – ofta får den svenska skolan en önskelista från partnerskolan – men samarbetet bör fokusera på ömsesidighet. Partnerskolan har mycket att ge er också.

Hur kan vi arbeta med kulturell förståelse och förebygga att vi fastnar i kulturella hinder? 
Ett tips är att byta ut orden hinder, kulturchock och kulturkrock till kulturutbyten eller kulturmöten. De har en mindre negativ klang. Prata om kulturella variationer istället för skillnader. Skapa medvetenhet kring monokroniska och polykroniska kulturer.

Undvik generaliseringar. Prata med eleverna om vilka bilder ni visar och sprider. En bra övning är en simulering i kulturell mångfald, till exempel Rafa Rafa. Den betonar vikten av att lyssna, ställa frågor, observera med öppet sinne och tar upp misstag man kommer att göra om man baserar sin uppfattning om en person från en annan kultur på normer och värderingar från den egna kulturen.

Väl på plats kan ni utnyttja informella möten inom projektet eller i omgivningen: Det kan ge nya kontakter, vänner och underlätta kulturmöten i ett mer hierarkiskt samhälle.

Hur funkar det att arbeta med entreprenöriellt lärande med partnerskolor i afrikanska länder? En del skolor kan vara traditionella, men personerna är ofta entreprenörer. De ligger långt framme när det gäller vissa innovationer, till exempel tjänster via mobilen.

Klädkod? 
Det är bättre att vara överklädd än underklädd. Eleverna kan även gärna använda den lokala skoluniformen. Det finns ofta en vilja hos dem att smälta in.

Hur förbereder vi oss på önskningar om att vi ska ordna arbete och utbildning i Sverige åt partnerskolans elever och lärare? 
Förklara att ni är lärare och inte har den möjligheten. Att man behöver arbetstillstånd och liknande. Kom med andra förslag som att ni till exempel kan bli vänner på Facebook.

Kan man samarbeta med en organisation som redan har kommit i kontakt med en annan svensk skola i Sverige?
Ja. Det är upp till den utländska skolan att avgöra om de har kapacitet att samarbeta med flera svenska skolor.

Vad gör vi om samarbetet med partnerskolan inte fungerar och vi vill olika saker? 
Tänk på att använda planeringsresan till att skapa förutsättningar för det fortsatta samarbetet. Det är också viktigt att förbereda planeringsresan väl. Försök hitta det som är gemensamt trots olika skolår, kurs- och betygssystem. Några exempel på uppgifter att arbeta med är identitetsuppgifter (vad har format eleverna från respektive skola) och läxläsning på skolorna.

Hur ser UHR på mottagandet som en del av utbytet? 
Mottagande ser vi positivt på. Vi strävar efter ömsesidighet för både planeringsresor och partnerskap. (Däremot är det inte aktuellt med mottagande inom programdelarna praktik och konferens.)

Hur späckat program ska man ha? 
Hur mycket tid behöver vi för reflektion och återhämtning efter utbytet? Ni kommer att behöva tid för återhämtning och reflektion kontinuerligt. Ett tips är att utnyttja kvällarna under vistelsen i partnerlandet och fylla dagarna med skolarbete. Utnyttja kontexten i skolarbetet, genomför workshops, delta i undervisning etcetera. Ofta finns bra sällskapsytor vid boendena där man kan samla elevgruppen och reflektera vid dagens slut. Utvärdera utbytet på slutet och fokusera på det positiva. Fråga eleverna vad de har lärt sig. Tänk på att avsätta tid för efterarbete och börja i tid!

Hur kommer elever som inte blir utvalda att delta i ett utbyte att reagera? 
Det måste ingå i förberedelserna att arbeta med den sortens dilemman.

Är våra svenska elever för blyga när det gäller sång, dans och liknande? 
Bjud på dig själv som lärare så kommer eleverna att känna att det är okej att göra bort sig. Eleverna brukar växa av att delta och i slutändan är det sällan några problem.

Kan man skicka ensamma tjejer på praktik till Indien? 
Det är något skolan måste bestämma själva. Vid en planeringsresa kan ni kolla upp hur saker och ting fungerar och skaffa er ett bra underlag för beslutet. Allt förberedelsearbete är viktigt (val av praktikplats, område och kontaktperson på plats etcetera.) Det är svårt att ge råd, men vi har tidigare beviljat Atlas praktik för tjejer i Indien.

Hur kan man arbeta med hemlängtan? Det är viktigt att vara lyhörd, se till gruppen och hjälpa varandra. Att ringa hem gör att du förflyttas mentalt och det kan förvärra hemlängtan. Undvik därför att ringa hem som vuxen. Elever som är på utbyten kanske inte heller behöver ringa hem, medan elever på praktik som är ensamma på platsen kanske har större behov av att ringa.

Hur kan man i sin riskbedömning av APL motivera att en lärare ska delta och söka bidrag för det? 
Idag kan du bara få bidrag för elevaktiviteter genom Atlas praktik. Om en lärare ska åka med innebär det att ni behöver finansiera den resan på annat sätt.

Hur kan man jobba med säkerheten på plats? 
Lär känna personer i omgivningen som skoputsare, de som vill bära väskan etcetera. De kan bli en säkerhet för din grupp. De känner igen dig och dina elever och kan hjälpa till om något händer eller om någon till exempel skulle gå vilse. Be samarbetspartnern meddela den lokala polisen att ni är på plats.

Hur fungerar det med säkerheten när eleverna bor i familj? 
Ha en bra relation till dem som ordnar boendena. Hur man bor går att lösa på olika sätt. Eleverna kan bo två och två eller bara delvis i familj. Den största säkerheten är att man bor tillsammans med lokalbefolkningen. Vi rekommenderar att bo i familj om det fungerar.

Hur gör vi med olika allergier? 
Fixa information om allergin på det språk som är aktuellt i det land ni är. Astma- och allergiförbundet kan hjälpa till med det. Visa informationen för dem som jobbar i köken där ni ska äta.