Vilda problemens didaktik - att arbeta med komplexa frågor i klassrummetKajsa Kramming

Vilda problem är frågeställningar utan entydiga svar och vanliga inom hållbar utveckling. Ett exempel är de intressekonflikter som uppstår i frågor om hur jordens begränsade resurser kan utnyttjas av en allt rikare och allt större befolkning. I den här workshoppen får du först en bakgrund till hållbar utveckling och vad det kan innebära att agera hållbart. Därefter tar vi upp en intressekonflikt i form av ett vilt problem, diskuterar exempel på komplexitet utifrån olika aspekter och summerar hur kunskaper om vilda problem och komplexitet kan berika undervisningen. 

Kajsa Kramming är tidigare gymnasielärare i geografi och samhällskunskap och doktor i kulturgeografi inom fältet miljögeografi. År 2017 skrev hon avhandlingen ”Miljökollaps eller hållbar framtid?” som handlar om hur gymnasieungdomar uttrycker sig om miljöfrågor. Idag arbetar hon som provkonstruktör för de nationella proven i geografi för åk 9 och som föreläsare. Kajsa Kramming är granskare av Skolverket modul om lärande för hållbar utveckling.

Ta in kontroversiella frågor i klassrummetKarolina Sandahl

En omvärld med extremism, populism, polarisering och fake news påverkar och ställer allt högre krav på skolans roll i demokratin. Hållbarhetsfrågor är komplicerade och ofta kontroversiella. Vilka kontroversiella frågor finns på din skola? Vilka metoder har du för att stärka dialogen i klassrummet? Vad kännetecknar ett gott samtal? Hur kan globala målen för hållbar utveckling skapa ett lärande som ger elever ökad handlingskompetens? Mathias Demetriades

Mathias Demetriades och Karolina Sandahl från Den globala skolan utgår ifrån Europarådets pedagogiska material “Att undervisa om kontroversiella frågor” och ger flera exempel på metoder och resurser för klassrummet.

Globala mål som didaktiska riktningsvisare Lotta Dessen Jankell

Agenda 2030 med de globala målen är en gemensam färdplan som konkretiserar de tre huvudperspektiven i hållbar utveckling och visualiserar gemensamma utmaningar som mänskligheten står inför. Utbildning och skola spelar en viktig roll i visionen. I workshoppen vill vi skapa förutsättningar för dig som lärare och er som skola, ämneslag eller arbetslag, att reflektera kring hur ni konkret kan implementera Agenda 2030 i den dagliga verksamheten.  Arbetet med de globala målen i skolan sker i hela världen, vilket skapar både möjligheter och utmaningar. Vi fokuserar på hur vi som lärare kan förhålla oss till de globala målen och hur vi didaktiskt kan använda dem vid planering och genomförande av undervisning i olika ämnen och på olika program.

Lotta Dessen Jankell är gymnasielärare i geografi, biologi och naturkunskap och doktorand på Stockholms universitet i geografididaktik. Hon är medförfattare till Skolverkets modul för hållbar utveckling och ansvarig för den del som handlar om globala målen. Lotta Dessen Jankell leder fortbildning för lärare kring globala målen och hur de kan transformeras till undervisning. Hennes forskningsinriktning handlar om att designa tvärvetenskaplig geografiundervisning som kan utveckla elevers systemtänkande i relation till komplexa hållbarhetsfrågor. 

Vem definierar vem och på vilka grunder?Ola Flennegård

Ola Flennegård är gymnasielärare, exkursionspedagog med inriktning Förintelsens minnesplatser och doktorand vid Segerstedtinstitutet, Göteborgs universitet. Här belyser han Toleransprojektet som förhållningssätt och exemplifierar hur frågor om identitet, tolerans och intolerans kan tas upp i klassrummet. Toleransprojektet är en pedagogisk modell för att bemöta ungdomar och grupper i skolan.